Tegelstenen är ett av världens äldsta byggnadsmaterial – och samtidigt ett av de mest föränder­liga. Dess format, färg och material har utvecklats i takt med teknik, arkitektur och byggtradition. Från medeltidens handslagna tegel i kloster och borgar till dagens industriellt tillverkade fasadtegel berättar stenen historien om hur vi bygger – och hur vi tänker om byggnader.

Från handslaget tegel till standardiserade mått

De första tegelstenarna i Sverige tillverkades för hand av lera som formades i träformar och brändes i enkla ugnar. Under 1100- och 1200-talen spreds tegeltekniken hit från kontinenten, främst genom kyrkobyggandet i Skåne och Mälardalen. De tidiga stenarna var stora och oregelbundna, ofta kallade munktegel, och användes i kyrkor, kloster och borgar.

Med industrialiseringen på 1800-talet kom maskinproduktionen, vilket gjorde stenarna mer enhetliga och möjliggjorde snabbare byggande. Samtidigt började man införa standardmått, så att murare och arkitekter kunde planera byggnader med större precision.

Svenska tegelstensformat genom tiderna

I Sverige har flera format varit vanliga, och de speglar sin tids byggtradition och teknik:

• Munktegel – medeltidens stora handslagna sten, ofta omkring 280–300 mm lång, 140 mm bred och 90 mm hög.
• Gotiskt format – något mindre än munktegel, vanligt under senmedeltiden.
• Normalformat (NF) – 250 × 120 × 62 mm, infördes under 1900-talet som standard i modernt byggande.
• Modulformat (M) – 250 × 120 × 75 mm, anpassat till modulmått i modern arkitektur.
• Tegel i specialformat – används i dag för restaureringar eller arkitektoniska projekt som kräver särskilda proportioner.

De olika formaten lever sida vid sida även i dag. Valet beror ofta på byggnadens stil, murverkets uttryck och arkitektens intentioner.

Læs også:

Undvik vanliga misstag i murningsarbetet – spara tid och undvik dyra reparationer senare

Murare

Små fel i murningsarbetet kan leda till stora problem längre fram. I den här guiden får du praktiska tips för hur du förbereder, murar och underhåller på rätt sätt – så att ditt bygge håller sig starkt och snyggt i många år.

Intelligenta byggnader med murverk och sensorer – så fungerar det

Murare

Upptäck hur kombinationen av klassiskt murverk och smarta sensorer förändrar sättet vi bygger och använder våra byggnader. Från energieffektivitet och hållbarhet till ökad komfort och precision i underhåll – framtidens byggnader är både intelligenta och vackra.

Tegelstenens format genom tiderna: Traditioner och material i spel

Murare

Upptäck hur tegelstenens format, färg och material har förändrats genom århundradena. Från handslaget hantverk till industriell precision speglar stenen både teknisk utveckling och arkitektoniska ideal – och visar vägen mot framtidens hållbara byggande.

Fuktspärrar och specialfärger: Så skyddar du sockeln effektivt

Murare

En väl skyddad sockel är avgörande för att undvika fuktskador och förlänga husets livslängd. Lär dig hur du med fuktspärrar, specialfärger och rätt förberedelser kan skapa ett hållbart skydd mot väder och vind.

Material och ytor – från lera till nya blandningar

Traditionellt tillverkas tegel av lera som formas, torkas och bränns vid cirka 1000 grader. Men inom denna till synes enkla process finns många variationer. Lerans sammansättning påverkar färgen – från gul och röd till brun eller nästan svart – och bränningstemperaturen avgör både styrka och nyans.

I dag experimenterar tillverkare med nya material och metoder. Vissa tegeltyper innehåller tillsatser av skiffer, sågspån eller återvunnet material för att förändra struktur och miljöpåverkan. Andra bränns hårdare till klinker, vilket gör dem nästan vattentäta och särskilt lämpade för socklar och fasader som utsätts för väder och vind.

Arkitekturens avtryck på tegelstenen

Tegelstenens format har alltid följt arkitekturens utveckling. Under medeltiden var de stora munktegel praktiska för massiva murar. Under renässansen och barocken blev murverket mer dekorativt, och mindre sten möjliggjorde mönster och detaljer.

På 1900-talet började svenska arkitekter som Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz använda tegel som ett estetiskt material i sig självt – inte bara som konstruktion. De arbetade med noggrant valda format och tunna fogar, där varje sten bidrog till helhetens rytm och karaktär.

I dag ser vi en återgång till variation och hantverk. Många arkitekter väljer handslaget eller specialtillverkat tegel för att ge byggnader personlighet och djup – en reaktion mot de många årens standardiserade industrifasader.

Hållbarhet och framtidens tegel

Dagens fokus på hållbarhet har satt tegel i nytt ljus. Trots att det är ett naturmaterial med lång livslängd kräver bränningen mycket energi. Därför pågår forskning om energieffektiv bränning, återbrukstegel och CO₂-neutrala produktionsmetoder.

Återanvändning blir också allt viktigare. Tegel kan rengöras och användas på nytt, och flera svenska producenter erbjuder system där murverk kan demonteras utan att stenarna skadas. Det öppnar för cirkulära byggmetoder, där tegel inte längre är en slutpunkt utan en del av ett kretslopp.

En levande tradition i förändring

Tegelstenen är både ett uttryck för tradition och ett material i ständig utveckling. Dess format berättar historien om hur vi har byggt – och hur vi fortsätter att anpassa oss till nya krav på estetik, funktion och hållbarhet.

Oavsett om man står framför en medeltida kyrka, ett 1930-talshus eller ett modernt tegelhus är tegelstenen ett gemensamt element som binder samman dåtid och nutid – sten för sten.